Kahdella kielellä työskentely on hieno mahdollisuus, eikä suinkaan ikävä pakko, todettiin keskustelussa, johon hyvän esimerkin toi Barkbackens servicehus Ab:n, Parkinmäen palvelutalo Oy:n toimitusjohtaja Susanne Karlsson.
Suomen ja ruotsin osaaminen ja käyttäminen työkielenä antaa hoitoalan työntekijöille ison edun työmarkkinoilla. Työpaikkoja on enemmän tarjolla, ja kysyntä on kasvavaa. Lisäksi monet työpaikat ovat rakentuneet kaksikielisiksi, kun ruotsin osaajia ei ole riittävästi ja yhteisön toimivuuteen on haluttu panostaa.
Vaikka kahdella kielellä kommunikoiminen vie aikaa, se tuo selvästi lisäarvoa, sanoo Susanne Karlsson Parkinmäen palvelutalosta.
– Meillä kaksikielisyys luo henkilöstön yhteenkuuluvuutta, ja johdon tehtävä on tukea molempien kielten arvostusta ja näyttää mallia. Sekä työntekijöille että asiakkaille on merkitystä sillä, että jokainen voi puhua omaa äidinkieltään.
Parkinmäen palvelutalon työnhakuilmoitukset ovat aina kahdella kielellä, ja niissä myös kerrotaan ruotsin kielituen mahdollisuudesta työpaikalla. Tukea on tarjolla puhekieleen mm. niin, että kuljetaan työkaverin matkassa kuuntelemassa erilaisia puhetilanteita. Lisäksi kielenoppimista vahvistetaan kokonaisuudessaan monin tavoin. Kokouksissa jokainen voi käyttää omaa äidinkieltään.
Kommenttien mukaan kaksikielisen työpaikan mallia pidettiin positiivisena ja ruotsin kielen käyttöön kannustavana. Lisäksi painotettiin, että maakunnan osalta tarvittaisiin ruotsinkielisen työvoimatarpeen ja koulutustarpeen ennustedataa pitkän aikavälin jatkuvan oppimisen suunnittelua varten.
Keskustelun vetäjinä toimivat:
Mona Riska, utbildningschef
Samverkan och hållbar utveckling, Centret för livslångt lärande vid Åbo Akademi
Majlen Saarinen, utbildningschef
Öppna universitetet vid Åbo Akademi
En tvåspråkig framtid för att mötas i äldreomsorgen
Case Barkbackens servicehus Ab/ Parkinmäen palvelutalo
Sammanfattning från diskussion: Majlen Saarinen, Åbo Akademi
Det finns inte tillräckligt med svenskspråkig personal för att bemöta svenska åldringar inom åldringsvården. Tvåspråkighet är värdefull i arbetslivet och öppnar upp för en större arbetsmarknad. Susanne Karlsson tycker att det är bra att kunna rekrytera personal med olika språk.
Tvåspråkighet är en tillgång, inte en utmaning
Att jobba tvåspråkigt är en tillgång och inte en utmaning. Det är en kvalitetsaspekt och kan användas för att attrahera och behålla arbetskraft.
Karlsson påminner om att det är viktigt att kunna säkerställa ett tillräckligt utbildningsutbud på svenska, särskilt i Egentliga Finland. Det bör finnas utbildning på svenska och finska som är tillgänglig och i balans med arbetslivets behov av arbetskraft. Samarbete mellan arbetslivet och utbildningsaktörer bör fungera bl.a. för att säkerställa praktikplatser. Det är också viktigt med samarbete mellan olika utbildningsarrangörer över språkgränserna. Utbildningsarrangörer styr ofta sina utbildningar till sin huvudort och decentraliserade campus förlorar. Utflyttade ungdomar kommer sällan tillbaka. Läroavtalsutbildning finns på Barkbacken, men kunde vara en större verksamhet.
Brist på kompetent personal kan leda till att vårdenheter tvingas stänga, säger Susanne Karlsson. Med kompetens avses här även språklig kompetens. Kommunikation på två språk tar tid men ger ett mervärde. Tvåspråkighet på arbetsplatsen skapar en inkluderande arbetsmiljö. Ledningens engagemang är viktigt, rent av avgörande, för att bygga en kultur som värdesätter och främjar tvåspråkighet. Ledningen bör föregå med gott exempel.
Det anses ofta dyrt och betungande att erbjuda service på fler än ett språk, men positiva attityder uppstår när alla har möjlighet att tala sitt modersmål.
Arbetsgivare kan vara intresserade av att betala för utbildningar i svenska för att få arbetstagare som kan språk. Tillgång till svenska prognostiseringssiffror behövs för att planera för framtida behov av utbildningar och arbetskraft.
Att arbeta på två språk i praktiken
Hittills har det inte varit speciellt svårt att rekrytera personal till Barkbackens servicehus Ab/ Parkinmäen palvelutalo Oy. Susanne Karlsson säger att det upplevs som en mycket positiv sak att kunna bygga en arbetsplats där tvåspråkighet är en styrka. På hennes arbetsplats ger man språkbrukstillägg till de anställda som är intresserade av att använda två språk i sitt arbete och som har en vilja att förbättra sina kunskaper i det andra språket. Alla rekryteringsannonser skrivs på två språk och man informerar om språkbrukstillägg. Tilläggen utgör märkbara summor eftersom man vill belöna dem som vill förbättra sina kunskaper i det andra språket. Redan om man visar att man är intresserad av att lära sig det andra språket får man det första tillägget.
På de interna mötena kan var och tala sitt modersmål, vilket upplevs inkluderande och tillitsfullt. Skuggning av en kollega som kan svenska används som metod för dom som vill förbättra sina språkkunskaper.
I den efterföljande diskussionen höll deltagarna med om att attityden är positiv när var och en har möjlighet att tala sitt modersmål i olika sammanhang. Ofta finns förståelse av det andra språket vilket gör att kommunikationen på så sätt skulle kunna fungera bättre än vad den nu gör. Det konstaterades också att vi borde få tillgång till svenska prognostiseringssiffror för att kunna förutse och planera för kommande behov när det gäller såväl antalet utbildningsplatser som arbetstagare.
Tutustu myös muihin Osaamisesta ja työllisyydestä elinvoimaa -tilaisuuden keskusteluihin (lyhyet koosteet):
- Kaksikielisellä työpaikalla arvostetaan sekä suomea että ruotsia
En tvåspråkig framtid för att mötas i äldreomsorgen - Oppilaitokset tukemaan PK-yritysten kasvua
- Ennakointi pitää organisoida työtehtäväksi
- Kuka maksaa henkilöstön kouluttautumisen?
- Maahanmuuttajien osaamista kartoittamaan haluttaisiin työnantajat mukaan
- Saisiko olla oppisopimusta, paketoituna tuotteena?
Varsinais-Suomessa jatkuvaa oppimista vahvistetaan vuosina 2024–26 Euroopan unionin osarahoittamalla JOE-hankkeella. JOE-hanke vastasi tilaisuuden järjestelyistä.
