Kompetensbehoven i arbetslivet förändras snabbt till följd av digitaliseringen, artificiell intelligens, den gröna omställningen och förändringar i befolkningsstrukturen. Tillgången till kompetent arbetskraft är avgörande för regionernas livskraft, företagens konkurrenskraft och de offentliga tjänsternas funktion. Därför måste det kontinuerliga lärandet utvecklas i samarbete mellan utbildningsanordnare, arbetslivet, sysselsättningstjänsterna och aktörer inom vägledning.

Målet med kontinuerligt lärande är att säkerställa att personer i arbetsför ålder har möjlighet att uppdatera sin kompetens, byta bransch och svara på arbetsmarknadens föränderliga behov under hela sin yrkeskarriär. Det handlar inte enbart om individens möjlighet att utveckla sin kompetens, utan också om att utbildningsresurserna riktas på ett ändamålsenligt sätt. Den befintliga arbetskraftens kompetens kan kompletteras och förnyas i stället för att kompetensbristen enbart försöker lösas genom examensutbildning.

Reformer öppnar nya kompetensvägar

Verksamhetsmiljön för kontinuerligt lärande har förändrats avsevärt under de senaste åren. Inledandet av de nya sysselsättningsområdenas verksamhet, reformen av högskolevisionen, försöket med studiesedlar samt möjligheterna att studera med arbetslöshetsförmån har skapat nya förutsättningar för kompetensutveckling. Samtidigt gör digitala tjänster såsom Opin.fi, Studieinfo och Osaamispolku utbildningsutbudet mer synligt och lättillgängligt än tidigare.

Reformerna möjliggör mer flexibla kompetensvägar än tidigare. Kompetensen kan kompletteras på olika utbildningsnivåer genom att kombinera studier hos olika utbildningsanordnare och stegvis gå vidare mot nya arbetsuppgifter eller ett nytt yrke.

Det räcker dock inte att enbart öka utbildningsutbudet eller göra det tillgängligt via digitala tjänster. De som har störst behov av utbildning kan ha svårt att hitta lämpliga alternativ eller bedöma vilken utbildning som bäst stöder deras mål. Särskilt arbetslösa, invandrare, internationella studerande och personer som mer sällan deltar i utbildning behöver vägledning, rådgivning och personligt stöd.

Digitala tjänster ersätter därför inte vägledning. Vid sidan av dem behövs lättillgängliga tjänster och servicestigar som olika organisationer bygger upp tillsammans. Ur kundens perspektiv är det inte avgörande vilken organisation som ordnar tjänsten, utan att personen får rätt slags stöd vid rätt tidpunkt.

Från arbetslivssamarbete till gemensam framförhållning

Samarbete med arbetslivet innebär inte längre enbart att utbildningar skräddarsys utifrån enskilda företags behov. Gemensam framförhållning av kompetensbehov, skapandet av en regional lägesbild och samordningen av utbildningsutbudet blir allt viktigare.

Arbetsgivare, sysselsättningstjänster, högskolor, yrkesläroanstalter, aktörer inom fritt bildningsarbete och vägledningstjänster behöver tillsammans hitta lösningar för hur tjänster för kompetensutveckling kan nå rätt personer vid rätt tidpunkt. En gemensam lägesbild hjälper till att identifiera vilken kompetens som redan finns i regionen, vilken kompetens det råder brist på och vilka förändringar utbildningsutbudet behöver svara mot.

Effekterna av kontinuerligt lärande kan därför inte bedömas enbart utifrån antalet utbildningar. Det är också väsentligt hur väl utbildningsutbudet motsvarar behoven, hur tillgängligt det är och hur väl man kan skapa ändamålsenliga kompetens- och servicestigar för människor i olika livssituationer.

JOE-projektet stärker grunden för samarbetet

Under JOE-projektet har många reformer som påverkar området för kontinuerligt lärande framskridit samtidigt. Projektet har erbjudit högskolor, yrkesläroanstalter, aktörer inom fritt bildningsarbete, sysselsättningsområden och vägledningstjänster ett forum för att bygga upp en gemensam förståelse.

Inom projektet har samarbetet mellan utbildningsanordnare, sysselsättningstjänster och vägledningsaktörer stärkts. Man har också identifierat målgrupper vars stöd kräver kompetens från flera aktörer. Behoven hos exempelvis invandrare, internationella studerande och högutbildade arbetslösa sträcker sig ofta över gränserna för en enskild organisations tjänster. En kund kan samtidigt behöva identifiering av sin kompetens, utbildningsrådgivning, stärkande av språkkunskaperna, stöd för sysselsättning och kontakter med arbetslivet.

När servicestigarna byggs upp gemensamt kan övergångarna mellan olika tjänster göras smidigare och tröskeln för att söka sig till utbildning sänkas. Samtidigt kan man förebygga situationer där kunden hamnar mellan olika tjänster.

Framtiden för det kontinuerliga lärandet avgörs inte genom enskilda utbildningar, digitala tjänster eller reformer. Verklig effekt uppstår först när dessa tillsammans bildar en fungerande helhet ur kundens perspektiv. JOE-projektet har stärkt detta samarbete och lagt grunden för verksamhetsmodeller som kan fortsätta även efter att projektet har avslutats.

Katja Mäkinen& Timo Halttunen

Katja Mäkinen
Erityisasiantuntija, Jatkuvan oppiminen / Senior Advisor, Continuous Learning
Yhteisö ja kumppanuussuhteet / Community and Collaboration
Yhteiset palvelut / Corporate Services
Turun ammattikorkeakoulu / Turku University of Applied Sciences
Joukahaisenkatu 3, FI-20520 Turku
Puh. / Tel. +358 50 598 5617
Katja.makinen@turkuamk.fi