Vad förklarar att Finland inte har kommit tillbaka in på en hållbar tillväxtbana efter 2008? Och framför allt nu – vad kan vi göra och vilken framtid vågar vi tro på? Dessa frågor stod i fokus vid evenemanget Modig tillväxt för Egentliga Finland i slutet av september.

Tillväxtevenemanget, som arrangerades av Business Turku, Åbo stad och Egentliga Finlands Framtidsakademi, samlade över 65 deltagare från företag, utvecklingsorganisationer och utbildningsaktörer i regionen. Bland talarna fanns Sitras chefsekonom Matti Paavonen, som belyste de centrala faktorerna bakom ekonomisk tillväxt: arbetsproduktivitet, arbetskraftens kompetens samt forskning, utveckling och innovationer. Åbo stads strategidirektör Timo Aro bidrog med ett regionalt perspektiv och lyfte fram betydelsen av geopolitiken i västra Finland. Yrkeshögskolan Novias? (korjaus: Turun AMK) rektor och vd Vesa Taatila reflekterade över ungas framtidstro och hur innovationsförmågan kan stärkas. (Presentationerna finns längst ner i artikeln.)

Humankapitalet avgör tillväxten

Matti Paavonen presenterade innehållet i publikationen Kasvuatlas 2026 och gav en bakgrund till de komponenter som driver ekonomisk tillväxt. Kasvuatlas bygger på flera skribenters analyser och innehåller 231 förslag för att stärka Finlands ekonomi. Sedan 2008 har Finland haft svårt att skapa ekonomisk tillväxt.

Enligt Paavonen kan tillväxtstagnationen inte i första hand förklaras av investeringsnivån eller arbetskraftens kompetens, åtminstone inte ännu. Däremot är humankapitalet den mest centrala faktorn bakom ekonomisk tillväxt och förklarar mellan 50 och 70 procent av tillväxten.

– Finland har halkat efter inom utbildning. Andelen högutbildade har sjunkit, och personer födda 1975–1979 utgör fortfarande den högst utbildade åldersgruppen. Målen i regeringsprogrammet och högskolevisionen om att öka andelen högutbildade är därför mycket viktiga för oss. Vårt ekonomiska välstånd bygger på människors kompetens, arbetsförmåga, kreativitet och förmåga att lära nytt.

Även tillgången på arbetskraft spelar en viktig roll. Sedan 2010 har den arbetsföra befolkningen minskat, något som i stor utsträckning har kompenserats genom invandring. Om scenariot med ”stängda gränser” skulle förverkligas minskar också mängden humankapital. Utan den kraftiga invandringen under de senaste åren skulle Finland redan i dag ha omkring 100 000 färre invånare.

– Tillväxt och innovationer uppstår i företag som lyckas anpassa sig till en föränderlig omvärld. Ofta är det nya företag som tar tillvara ny teknik. Gemensamt för framgångsrika företag är att de växer genom att öka antalet anställda och systematiskt utveckla personalens kompetens. Stödet bör riktas till dessa företag, men också till företag som ännu inte har grundats, betonade Paavonen.

I Kasvuatlas presenteras också idén om ett nationellt tillväxtavtal, vilket innebär ett långsiktigt åtagande över flera regeringsperioder för att främja ekonomisk tillväxt. Ett exempel är ambitionen att öka forsknings- och utvecklingsutgifterna till fyra procent av BNP trots ett ekonomiskt pressat läge.

Forsknings- och utvecklingsutgifterna i Egentliga Finland ökar – låt oss hålla fast vid den utvecklingen!

Timo Aro inledde med att beskriva befolkningsutvecklingen i Egentliga Finland. Regionen har nyligen passerat gränsen på 500 000 invånare och har den näst snabbaste befolkningstillväxten bland landskapen efter Nyland. Nettomigrationen har under 2020-talet uppgått till cirka 3 400 personer per år, vilket är betydelsefullt också ur ett humankapitalsperspektiv. Andelen högutbildade i landskapet har ökat till 34 procent, vilket innebär en ökning på drygt sex procentenheter under de senaste 15 åren.

– Mellan åren 2019 och 2024 har forsknings- och utvecklingsutgifterna i Egentliga Finland ökat med hela 70 procent. Vårt landskap har hämtat in ett tidigare underläge. Samarbetet mellan universitet och yrkeshögskolor har också bidragit till denna positiva utveckling. Vi får inte tappa fart nu, eftersom detta lägger grunden för nya investeringar, innovationer och arbetstillfällen, konstaterade Aro.

Förutsättningarna för tillväxt påverkas även av geopolitiska och geoekonomiska faktorer. Landskapets västliga läge och internationella förbindelser stärker framtidens tillväxtmöjligheter, där exportmarknader och logistisk tillgänglighet får allt större betydelse. Befolkningstillväxten koncentreras främst till Åboregionen, men även utvecklingen i övriga delar av landskapet kräver uppmärksamhet.

Branscher i förändring: logistik, optik och fastigheter i paneldiskussion

Företagspanelen belyste hur olika branscher förnyar sig ur logistik-, optik- och fastighetssektorns perspektiv. I panelen deltog Erik Rousi (Aurafleet), Tuulia Alanen-Brandt (Tarume) och Juha Raitanen (Sofitum). Moderator var Tapani Mylly från Business Turku.

Panelens gemensamma budskap var att företagens förmåga att förnya sig och utnyttja ny teknik är avgörande i en föränderlig omvärld. Konkenskraften bygger i allt högre grad på kompetens, kundförståelse och kontinuerlig utveckling av personalen. Företagen betonade att tillväxt kräver mod att förändra arbetssätt, en kultur som uppmuntrar till experiment samt ett nära samarbete mellan utbildning, forskning och näringsliv.

Gemensamt budskap: kompetensen avgör

Vesa Taatila, rektor och vd för Åbo yrkeshögskola, lyfte fram vikten av kompetens, förnyelseförmåga och samverkan för att stärka regionens konkurrenskraft.

Hans huvudbudskap kan sammanfattas i tanken att kompetenta människor förändrar världen. Samtidigt påminde han om att framgång i en föränderlig omvärld kräver kontinuerligt lärande och förmåga att utvecklas. Han illustrerade detta med citatet:

”Den enda lätta dagen var i går.”

I kommentaranförandena diskuterades framtida tillväxt även ur ett startup- och entreprenörskapsperspektiv. Elias Savonlahti, medgrundare av Turku Startup Hub, och experten India Claudino betonade betydelsen av internationalisering, entreprenöriell kultur och innovationssystem för regionernas konkurrenskraft. Enligt dem uppstår tillväxt där talanger, företag, forskning och finansiering möts och där nya idéer får möjlighet att utvecklas till affärsverksamhet.

Läsrekommendation

Sitras tillväxtatlas 2026: Kasvuatlas 2026

Mer information

• Anneli Frantti, Åbo stad
• Sanni Kiviniemi, Novida
• Esa Högblom, Egentliga Finlands förbund

Program och länkar till presentationerna

13.00 Registrering och kaffe

13.15 Evenemangets öppnande

• Åbo stads innovationsdirektör Anna Kivinen, öppningsanförande

Sitras Kasvuatlas möter Egentliga Finland

• Sitras chefsekonom Matti Paavonen presenterar temana i Kasvuatlas och diskuterar bland annat innovationer, tillväxthinder och ett nationellt tillväxtavtal.
• Åbo stads strategidirektör Timo Aro kommenterar hur tillväxten i Egentliga Finland ser ut idag och i framtiden.

Branschernas förnyare på scenen

• Aurafleet förnyar logistikbranschen: Erik Rousi, vd
• Tarume förnyar den optiska branschen: Tuulia Alanen-Brandt, vd och kreativ chef
• Sofitum förnyar fastighetsbranschen: Juha Raitanen, vd
• Företagspanelen modereras av Business Turkus marknadsföringsdirektör Tapani Mylly

Kommentaranföranden

• Åbo yrkeshögskolas rektor och vd Vesa Taatila: Förändringstakt
• Turku Startup Hubs medgrundare Elias Savonlahti och expert India Claudino (på engelska)