Bild: Försörjningsberedskapscentralen

Vid tillfället granskades störningskompetens brett som en del av utbildning, arbetsliv och samhällets övergripande säkerhet. I gruppdiskussionerna identifierades konkreta utvecklingsbehov och åtgärder för olika utbildningsnivåer och organisationer.

Tillfället var en fortsättning på signalsessionen den 17.3 med fokus på säkerhet och beredskap.

Presentationerna finns här:

Trygg vardag skapas i samarbete
Poliskoordinator Reetta Vainio, Polisinrättningen i Sydvästra Finland

Aktuellt läge för säkerhet och beredskap
Beredskapskoordinator Juha Tuominen, Livskraftcentralen i Sydvästra Finland

Hybridpåverkans historia, nuläge och framtid
Universitetslektor, docent Mika Suonpää, Åbo universitet

Presentation av utbildning i hybridkompetens
Lektor i cybersäkerhet Pia Satopää, Åbo yrkeshögskola

Försörjningsberedskapscentralens utvecklingsprogram fram till 2030. I dagens säkerhetsläge lyfts kritisk infrastruktur, digital säkerhet, logistik samt tillgången till energi, livsmedel och vatten fram. (Skärmbild från Juha Tuominens (EVK) presentation).

Mer gemenskap och fysisk aktivitet,
regelbundna beredskapsövningar

I smågrupper diskuterades hur olika former av störningskompetens ingår i utbildningen och vad som bör utvecklas. Det centrala budskapet var en övergång till ett proaktivt, gemenskapsbaserat och nätverksinriktat utvecklingsarbete. Att stärka störningskompetens förutsätter en systematisk utbildningsväg, mångprofessionellt samarbete samt lösningar på vardagsnivå. Sammanställningen av gruppdiskussionernas Padlet-anteckningar har gjorts med hjälp av AI:

God praxis i läroanstalter och organisationer

• Stärkande av gemenskap och delaktighet: gruppbildning, gemensamma fritidsaktiviteter, motion och trygga vuxna minskar störningar och utslagning.
• Framsyn och beredskap som del av vardagen: regelbundna riskkartläggningar, säkerhetsrundor, utrymnings- och inrymningsövningar, aktuella beredskapsplaner.
• Personalens roll och ansvar: hela gemenskapens ansvar att observera, utbildade ansvarspersoner, snabb tillgång till speciallärare och stödtjänster.
• Kommunikation och tekniska lösningar: fungerande larm- och kommunikationskanaler, passerkontroll, lokalanpassade säkerhetslösningar.
• Välbefinnande och stöd för mental hälsa: lågtröskelstöd för unga, möjlighet till motion och fritidsaktiviteter, stöd till invandrare för delaktighet.
• Medie- och cybersäkerhetskompetens: stärkt mediekunnighet och informationssäkerhet, övningar i att identifiera bluffmeddelanden.

Teman i ryska desinformationskampanjer. Skärmbild från universitetslektor, docent Mika Suonpääs presentation.

Nya utvecklingsidéer och identifierade brister

• Miniminivå för störningskompetens för alla: definiera vad varje studerande och anställd ska behärska.
• Tydlig ansvarsfördelning: vem gör vad i en störningssituation – inte bara allmänna formuleringar.
• Nya nätverk: samarbete med myndigheter, företag, aktörer inom försörjningsberedskap och tredje sektorn.
• Praktiskt inriktade övningar: workshoppar, case, simuleringar (även digitala och spelbaserade).
• Betydelsen av fysisk funktionsförmåga och laganda: motion och aktivitet som en del av störningskompetens.
• Tidig introduktion av beredskapstänk: redan i grundskolan, med en fortsättning till andra stadiet.

Den utbildningsväg för störningskompetens som Prognosakademins arbetsgrupper tog fram 2025 finns här. Modellen omfattar småbarnspedagogik, grundläggande utbildning, andra stadiet, högskolor, fritt bildningsarbete samt arbetslivet. Resultaten från gruppdiskussionerna integreras som kompletteringar till utbildningsvägens innehåll.

Se även en utvidgad AI-sammanfattning av tillfället här.

Publikationer som delades vid tillfället

Att stärka störningskompetens vid yrkeshögskolor — beredskap för en föränderlig värld – UAS Journal

Publikationer från Försörjningsberedskapscentralen:

Informationspåverkan och störningar riktade mot medier i Ryssland och Kina – en kartläggning av situationen i Finland och grannländerna

Så förbereder du dig för störningar och krissituationer – anvisningar för olika störnings-, kris- och undantagssituationer – Suomi.fi

Tilläggsinformation:

Esa Högblom
Specialplanerare
+358 40 776 0310
Egentliga Finlands förbund
varsinais-suomi.fi

Tillfället arrangerades av Egentliga Finlands prognosakademi med stöd av aktörer inom JOE-projektet för kontinuerligt lärande. I Egentliga Finland stärks kontinuerligt lärande under åren 2024–2026 genom JOE-projektet, som delfinansieras av Europeiska unionen. Mer information: projektchef anneli.frantti@turku.fi.